ALLT DU ÖNSKAR KAN DU FÅ

Sverigepremiär!
Fredag 11 maj – tisdag 15 maj och torsdag 17 maj kl 19.00
Måndag 14 maj kl 14.00  DAGBIO

Den nya succéfilmen från regissören av Vad döljer du för mig?

ALLT DU ÖNSKAR KAN DU FÅ utspelas på en stor restaurang där den mystiske L’uomo sitter hela dagarna och tar emot folks önskningar. En vill att hans son ska bli frisk från cancer, en vill hamna i säng med sin drömkvinna, en vill bli botad från sin blindhet och så vidare. L’uomo kan förverkliga allas önskningar – men han kräver alltid något i gentjänst. Något som är mycket, mycket mer kostbart än pengar, och ytterst farligt… Är han Gud? Eller är han Djävulen?
Huvudrollen som L’uomo innehas av Valerio Mastandrea som vi också såg i ”Vad döljer du för mig?”

Regi: Paolo Genovese

Med: Valerio Mastandrea, Marco Giallini, Alessandro Borghi
Produktionsland: Italien
Språk: Italienska, textad på svenska
Produktionsår: 2017
Genre: Drama
Åldersgräns: 7 år
Längd: 110 minuter

Med ”Vad döljer du för mig?” fick regissören och manusförfattaren Paolo Genovese ett sagolikt genombrott. Inte nog med att filmen drog stor publik överallt, den har troligen rekord i antal nyinspelningar. Inhemska versioner av filmen har redan haft premiär i Spanien och Grekland, i Frankrike är det dags till hösten och remakerättigheterna har även sålts till USA och ytterligare ett tiotal länder.

Nu är Genovese tillbaka med sin nya film, ALLT DU ÖNSKAR KAN DU FÅ, som även den blivit en storsuccé i Italien där den tronade på biotoppens guldplats de första två veckorna.

* * * * ”En smart och originell film med en välskriven dialog och lysande skådespelare” – Tara

* * * * ”Vilken dramatik. Jäkligt bra” – M-Magasin

Jan Söderqvist, SvD (Betyg 4 av 6):
“Terapi på krogen och vanföreställningar

Gudstro, skönhet, tillfrisknande – en samling vitt skilda önskemål passerar revy vid ett krogbord i den italienske regissören Paolo Genoveses nya film. Han knyter skickligt ihop ett antal livsöden i något som också skulle kunna iscensättas som teater.

Man bör, som bekant, vara försiktig med vad man önskar sig. Och då kanske inte bara, eller ens främst, därför att man riskerar att få sin önskan uppfylld (varpå det visar sig att det man önskade sig inte alls motsvarar förväntningarna av det ena eller andra skälet), utan därför att priset kan tänkas bli alldeles för högt. Kanske är det då något ännu viktigare som går förlorat, en förlust som inte uppvägs av att en önskan har gått i uppfyllelse. Att det blir för dyrt, helt enkelt.

Låter det här abstrakt och svårt att greppa? Italienaren Paolo Genovese strävar efter klarhet och konkretion i sin nya film: “Allt du önskar kan du få”.  Hans genombrottsfilm “Vad döljer du för mig?” från 2016 (visad i Sverige förra året), är en intelligent genomförd undersökning om vad intimitet är och kan vara. Och vad den inte kan vara. En parmiddag urartar när såväl gäster som värdpar ofrivilligt klär av sig inför varandra under en lek med allas mobiltelefoner. Den bistra slutsatsen blir att både kärleken och vänskapen vilar tungt mot lögnen och bedrägeriet.

Och den moderna människan ter sig inte mycket tjusigare i “Allt du önskar…”. För att få det vi vill ha är vi beredda att gå över lik, ibland även bokstavligen. Även här arbetar Genovese med rummets enhet, vilket innebär att berättelsen skulle kunna iscensättas som ett teaterstycke utan alltför bryska ingrepp. Det hela utspelar sig på en restaurang som heter The Place, vilket även är filmens originaltitel. Vid ett fönsterbord sitter från morgon till kväll en man med en tjock anteckningsbok, han bedriver ett slags terapimottagning. Män och kvinnor av alla de slag söker upp honom och sätter sig vid bordet. De har alla önskningar. Och han har förmågan att uppfylla dem.

En förtvivlad småbarnspappa vill rädda livet på sin sjuke son; en blind man vill få synen tillbaka; en tvivlande nunna vill återknyta kontakten med Gud, en vacker ung kvinna vill bli ännu vackrare, en bilmekaniker vill ligga med nakenmodellen vars bild sitter uppe på verkstadens kontorsvägg. Och så vidare. Mannen vid bordet lyssnar och skriver i sin bok. Och så tillkännager han vad det kostar. Allt kan ordnas, men då måste supplikanten ifråga först begå våld på sina heligaste principer.

En saga, alltså. En betraktelse över våra vanföreställningar om lyckan och vår oförmåga att utan fusk spela den hand vi har blivit tilldelade, hur dåliga vi kan vara på att leva. Genovese knyter ihop de många livsöden han spelar med till en mörk väv av skitdrömmar om genvägar, och han lyckas, precis som i förra filmen, få till ett ytterst prydligt slut. Eggen är inte riktigt lika vass den här gången, den nya filmen är lättare att hålla ifrån sig, men högst sevärd är den icke desto mindre.”