HJÄRTELANDET

BILJETTER
Fredag 7 juni – Torsdag 13 juni kl 19.00
Måndag 10 juni även kl 14.00

Fyra äktenskap, tre generationer och två små samhällen på var sin sida klotet. I det lilla vindpinade fiskesamhället Thy bor det mer än 900 thailändska kvinnor.

(Filmen visas med text på svenska)

I det lilla vindpinade fiskesamhället Thy bor det mer än 900 Thailändska kvinnor. För 25 år sedan var det nästan ingen – bortsett från Sommai, en före detta sexarbetare från Pattaya. Hon gifte sig med dansken Niels och har sedan dess arrangerat äktenskap mellan kvinnor från sin hemby i Thailand och ensamma män i Thy.

Regi: Janus Metz, Sine Plambech
Med: Sommai Molbæk, Saowolak Nielsen, John Nielsen, Praoset Navoram, Niels Jørgen Molbæk
Produktionsland: Danmark
Originaltitel: Hjertelandet
Språk: Engelska, danska, textad på svenska
Produktionsår: 2018
Genre: Dokumentär
Åldersgräns: 7 år
Längd: 90 minuter

Kerstin Gezelius, DN, 4:
”Hjärtelandet” gripande konstverk om thailändskor i dansk by

Hur kommer det sig att över 900 thailändska kvinnor hamnat i en vindpinad dansk fiskeby? Gripande och ambivalenta ”Hjärtelandet” väver samman berättelser om migration, kulturkrockar och närhetslängtan med en poesi som varken förskönar eller förfular, skriver Kerstin Gezelius.

”De tycker om mat som inte smakar så mycket. Men den får inte vara kall. Man äter direkt när man har lagat maten.” ”Var snäll mot honom. Krama och kyss honom. Var inte dum nu. Tänk på att du får det bättre här än i Pattaya”.

Sommai, sedan länge gift med en dansk man, ger sin systerdotter Kae instruktioner. Hon hjälper kvinnor från sin hemtrakt i Thailand att hitta danska makar och ger ett intryck av oerhörd inre styrka.
En sammanbiten pionjär som inte väntar sig att något ska lösa sig av sig själv. För tjugofem år sedan var hon ensam här med sin danske man, som hon träffat just i sexturismens huvudort Pattaya. Nu bor det 926 thailändskor i området. (Forts.)


Janus Metz och Sine Plambech berättar:

”När vi började med det här projektet ville vi berätta historien om hur livet för de medverkande utvecklades över tid. Migration skildras sällan under lång tid utan ofta skildrar man migranter när de reser eller precis har anlänt. Vi ville visa hur de här livsödena utvecklades från en generation till en annan. Hjärtelandet är en kärlekshistoria, en äktenskapshistoria och en migrationshistoria som binds samman av en rad människoöden och två avlägsna delar av jorden. Vi utforskar globaliseringen genom att rikta kameran mot de intima relationerna vi ser mellan människorna i vår film.

Filmen handlar om längtan och överlevnad – fysiskt och andligt. Det handlar om hur långt mödrar är beredda att gå för att hjälpa sina barn. Om vårt gemensamma behov av kärlek och mening. Och om det mänskliga djurets kamp och andliga behov. Kort sagt, det är en historia om livet. Vi gjorde filmen tillsammans, vilket har varit en unik process i sig själv. Sine är en erkänd forskare inom ämnen som migration och sexarbete. Hon har arbetat med de medverkande sedan 2003 och det är hennes arbete som ligger till grund för filmen. Men efter hand har det blivit allt svårare att definiera var antropologin och filmen börjar och slutar. Allt flyter samman. Under arbetet har vi blivit ett par, gift oss och fått barn. Och vi har blivit äldre tillsammans med de medverkande. Det har också satt sina spår i projektet, speciellt eftersom vi har levt med den här filmen som ett gift par i över tio år, men också att vi har delat samma erfarenheter som de medverkande.

Vi har, mer eller mindre, varit på alla inspelningar i Thailand och Danmark tillsammans och vi har följt deras liv med kameran, även om det då och då har varit ett enormt pussel. Vi har kunnat följa hur drömmar och förväntningar på livet i Danmark och livet med en Thailändsk kvinna har mött verkligheten. Det har varit en ära att få vara vittne till detta. Hur alla de här människorna som samtliga har gått in i det här fyllda av känslor inför ett livsomvälvande projekt.

Det har inte varit utan kostnader. Några av de medverkande har blivit pragmatiska och kanske också en aning hårdare eftersom de har fått kämpa så hårt för att nå sina mål. För oss har det blivit mer och mer klart genom åren hur starka och modiga de här thailändska kvinnorna är. För både män och kvinnor har det i slutänden handlat om stolthet. Där kvinnorna har fått kämpa med fattigdom och tagit beslutet att flytta för att få ekonomiskt stöd så har männen kämpat med ensamhet och drömmar om att finna kärleken. Båda parter har kämpat för att få en mening och syfte med sina liv. Och när det har gått en tid – och kvinnorna har lyckats med sitt uppdrag – så kan man se att de börjar tänka på sig själva. De behöver inte längre vara självuppoffrande och då väcks nya frågor i äktenskapet. Älskar vi varandra? Hur hängivna är vi varandra? Hur ska vi tillbringa våra sista år tillsammans? Var hör man egentligen hemma? De här frågorna gör den här filmen existentiell och relevant för oss alla.”