sameblod_poster_SE_small

SKOLBIO: Sameblod

Måndag 16 oktober kl 13.00
Onsdag 18 oktober kl 13.00
Fredag 20 oktober kl 13.00

BOKNING: skolbio@bioregina.se
Föreställning ges vid sammanlagt minst 60 anmälda elever.
Bekräftelse skickas senast en vecka före föreställningen.
Vi kan även arrangerar föreställningar på andra tider.
Frågor: skolbio@bioregina.se, Annica Nordin 070-326 93 91

OM FILMEN
Början och slutet av Sameblod, som skildrar den åldrade Christinas/ Elle-Marjas besök i sina gamla hemtrakter, utspelar sig i ”nutid”, medan den största delen av filmen handlar om Sverige på 1930-talet.
”Elle-Marja går på samisk internatskola med sin lillasyster och ska snart ta över som renskötare i familjen. Samtidigt drömmer hon om ett annat liv, långt borta från bybornas hårda ord och förakt och skolans kadaverdiciplin och kolttvång. Allt faller samman efter de rasbiologiska undersökningarna som hålls på skolan och Elle Marja bestämmer sig för att lämna allt och bli svensk. Hon stjäl sin svenska lärarinnas kläder och identitet och rymmer till Uppsala – men att byta liv visar sig vara mycket svårare än hon trodde.” (Nordisk Film)

Regi och manus: Amanda Kernell
Längd: 110 minuter Åldersgräns: 11 år

REK. FÖR ÅK. 7 – GYMNASIET
Sameblod är en stark film om Elle-Marja som går i nomadskola och bestämmer sig för att bryta med sitt samiska arv och bli svensk. Det är också berättelsen om Sveriges skamliga koloniala historia, om hemhörighet och utanförskap, hjälteskap och uppror, skam och skuld. En film som berör och upprör och manar till viktiga samtal om individuell och nationell historieskrivning.

FILMEN OCH LÄROPLANEN
Sameblod verkar som utmärkt underlag för att diskutera de grundläggande värderingar läroplanen ger uttryck för. Skolans mål är enligt läroplanen att ”medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen”. Frågor kring identitet och sammanhållning är betydelsefulla även när man studerar integrations- och diskrimineringsfrågor bland olika minoritetsgrupper.
Redan i årskurserna 4–6 utgör samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige och de nationella minoriteternas rättigheter ett centralt innehåll. Här ska eleverna ha fått ”förståelse för och kännedom om att det finns särskild lagstiftning för att skydda de nationella minoriteternas möjligheter att bevara och utveckla sina språk och kulturer”.

SAMERNA OCH SVERIGE
Samerna är Sveriges ursprungsbefolkning. Man tror att samerna befolkade de nordligare delarna av Skandinavien – Sápmi – redan för 9000 år sedan. Länge levde de ostört på framför allt jakt och fiske, men under medeltiden började de omgivande staterna (senare Norge, Sverige, Finland, Ryssland) försöka ta över, eller kolonisera, Sápmi för att komma åt dess naturresurser. Från mitten av 1700-talet trängdes samerna i Sverige undan alltmer och svenskarna vann terräng, stöttade av stat och kyrka och den systematiska diskriminering av samerna fortsatte långt in på 1900-talet.
Även om samer i dag har samma juridiska rättigheter som andra som bor i Sverige så finns fortfarande fördomar, en utbredd okunskap och ett ointresse som i praktiken fungerar som en strukturell rasism. Exempelvis saknas ofta samernas historia, kultur och perspektiv i skolböckerna och när Sveriges historia återges i populära tv-program som Historieätarna och Tusen år till julafton sägs inte ett ljud om ursprungsbefolkningen eller att majoritetsbefolkningens välstånd delvis möjliggjorts genom kolonisationen av Sápmi.

HEMHÖRIGHET, UTANFÖRSKAP, MELLANFÖRSKAP
Elle-Marja är en ung tjej som personligen erfar Sveriges förtryck gentemot samerna på flera plan. Hon trakasseras av de unga killarna på gården intill skolan, hon tvingas gå i nomadskola och genomgå kränkande fysiska undersökningar, hon förnedras av Niklas föräldrar och vänner i Uppsala. Hon bor i Sverige men är inte svensk, hon är same men vill inte leva enligt samiska seder. Hon tvingas tala svenska men får inte gå i svensk skola.

SÁPMI OCH FILMHISTORIEN
Sameblod är den första långfilmen med dia­log på sydsamiska. Den första långfilmen med dialog på nordsamiska var actiondramat Vägvisaren som kom 1987. Samisk film – det vill säga film på samiska gjord av filmskapare med samiskt ursprung – är alltså ett relativt nytt fenomen. Amanda Kernell, som skrivit manus till och regisserat Sameblod, har gjort det med ett ”inifrån-perspektiv” genom att hon själv har samiskt ursprung och Sameblod baseras på hennes släktingars historia.

(Text: ur filmhandledning från Svenska Filminstitutet.)

Berätta om detta för andra!
Tweet about this on Twitter0Share on Facebook0Share on Google+0Share on LinkedIn0Pin on Pinterest0Email this to someoneShare on TumblrShare on Reddit0