3 KVINNOR

Premiär!
Fredag 1 februari – Tisdag 5 februari kl 19.00
Måndag 4 februari även kl 14.00
Torsdag 7 februari kl 19.00 – BILJETTER

Bästa manus vid filmfestivalen i Cannes.

Den kända skådespelerskan Behnaz Jafari får en vädjan om hjälp från en unga flicka, vars familj vill förbjuda henne att gå på teaterskola. Trots att Behnaz Jafari är mitt i en filminspelning, vänder hon sig genast till sin gamle vän Jafar Panahi. Tillsammans ger de sig iväg för att försöka hjälpa flickan. På sin händelserika resa genom den iranska landsbygden tas de emot med stor gästfrihet, så länge de håller sig till traditionerna.

Mästerregissören Jafar Panahi levererar ett stillsamt politiskt drama om kvinnoförtryck och gamla traditioner på den iranska landsbygden.

3 kvinnor vann pris för Bästa manus vid filmfestivalen i Cannes.

Regi: Jafar Panahi
Med: Behnaz Jafari, Jafar Panahi, Maedeh Erteghaei, Marziyeh Rezaei, Narges Delaram
Land: Iran
Originaltitel: Se rokh
Språk: Azerbajdzjanska, Persiska, textad på svenska
Produktionsår: 2018
Genre: Drama
Åldersgräns: 11 år
Längd: 100 minuter

Aldrig tråkigt i “3 kvinnor”

Den iranske regissören Jafar Panahi lyckas trots både både arbetsförbud och utreseförbud visa sina filmer på världens stora filmfestivaler. Filmen “Tre kvinnor” som nu har Sverigepremiär vann pris för bästa manus i Cannes förra året.

En mobilfilm skickas till den kända skådespelerskan Behnaz Jafari. Där ser hon en ung kvinna som säger att hon sökt henne, att hon hade behövt hennes hjälp.

Kvinnan berättar att hon vill gå på teaterskola och bli skådespelare, men att hennes familj inte tillåter det. Hon är förtvivlad.
Hon filmar en snara. Hon tar farväl och i filmen ser det ut som att hon tar sitt liv.

Chockad ser Behnaz Jafari den brutala filmen om och om igen. Hennes ansikte lyses upp av mobilskärmen. Kan det ha hänt på riktigt? Är det ett dåligt skämt eller verklighet?

Den kände regissören Jafar Panahi hämtar upp Behnaz Jafari på en filminspelning och kör henne från Teheran mot den by som de tror att kvinnan i filmen kommer från, för att få svar på vad som egentligen hänt.

Det blir en spännande, tragisk och ibland till och med rolig berättelse om status, ansvar och heder.

Dokumentära element blandas med fiktion. De båda kändisarna spelar sig själva och filmen lyfter i samtalen mellan dem och människorna som de möter på sin resa. Jarar Panahi har hög status och de konservativa bybornas förtroende. Dialogen är klar, skarp och rolig.

Och symboliken i filmen är effektiv, som den gamla skadade avelstjuren som blockerar den enda vägen till och från byn – en tydlig bild över vad som kan bromsa en ung kvinnas konstnärliga visioner.

Det blir aldrig tråkigt när regissören Jafar Panahi gör film. Och det hade det kunnat bli här, för att de sitter mest i en bil och scenerna är vågat långa, ja till och med långsamma.

Men med en sån brutal början som ett potentiellt självmord, så krävs det en mästare för att lyckas få ihop det till en berättelse. Jafar Panahi klarar den balansen.

Lisa Bergström
lisa.bergstrom@sverigesradio.se