I ELSA LAULAS FOTSPÅR – 100 år av samisk rättighetskamp

SAMISK FILMFESTIVAL  Radiobio Torsdag 6 februari 12.00

En norsk radiodokumentärserie i fyra fristående delar av: Eva Maria Fjellheim, Susanne Normann, Ingrid Fadnes, Astrid Fadnes och Kjersti Kanestrøm Lie

Varför är det så viktigt att bedriva aktion för, belysa och stå upp för samiska rättigheter? Bänka dig i biorummet där vi tillsammans lyssnar på fyra radiodokumentärer om samisk rättighetskamp genom 100 år berättad av samiska kvinnor. Vi möter renägare, offer från rasbiologin, musiker, konstnärer och aktivister.

12.00
DET SOM HAR VARIT BORTA BLIR SYNLIGT IGEN
/Delvieh – Det som har vært borte kommer til syne igjen.

 «Till Eder, I unga män och kvinnor, vill jag säga ett ord. Vårt folks framtid ligger i Edra händer. Med Eder kraft skall vårt folk och land vidmakthållas.»

Den samiska feministen, aktivisten och socialisten Elsa Laulas 115 år gamla politiska manifest “Inför lif eller död” ger resonans än idag. I den första radiodokumentären möter vi fyra unga kvinnor som på olika vis förvaltar och stärker det samiska arvet. Sandra, språklärare från det lulesamiska kärnområdet vid den norska sidan av gränsen, Petra som reser mellan FN och protestläger vid Tanaälven, Ánná Káisá, årets unga konstnär på urfolksfestivalen Riddu Riddu och Márja som väcker liv i urgamla sydsamiska joikar.
 
12.30
LÅT FJÄLLEN LEVA
/ Baajh vaeride årrodh! La fjella leve!
För att kunna förvalta samiskt språk, kultur och kunskap är rättigheterna till naturresurserna, till land och vatten helt centrala. Vi möter 3 olika generationer kvinnor som genom sina liv delar erfarenheten av att driva kampen på detta område. Dagens ingrepp i naturen genom vattenkraft, vindkraft, gruvdrift, fritidsbostadsbyggande och vägbyggande framstår inte som en utmaning om de ses var för sig men i sin helhet är det en allvarlig inskränkning av grundlaget för traditionella samiska näringar.
 
13.00
EN BILD KAN FÖRÄNDRA
/ Et bilde kan forandre
1920-1930-talet var rasforskningens storhetstid. Under ett decennium blev bland annat den samiska befolkningen fotograferade och beskrivna som smutsiga, mindre intelligenta och med generellt dåliga arvsanlag. I denna del i serien är en familjebild den röda tråden och i berättelsen reser vi mellan bildarkiv, forskningsarbete och in till den nyupprättade ”Sannhetskommisjonen”.
 
13.30
400 RENSKALLAR, 400 KULHÅL
/ 400 reinskaller, 400 kulehull
Den samiska konstnären Máret Anne Sara hänger 2017 upp ett draperi av 400 renskallar med kulhål genom kraniet utanfor det norske Stortinget. Genom sin konst riktar hon blicken på rättegången och statens behandling av hennes lillebror, Jovsset Ánte Sara som efter krav från staten ålagts att tvångsslakta en större del av sin renflock. Berättelsen följer en intensiv period av Máret Anne Saras kamp för brodern och ger insikt i den juridiska tvisten, men också i rendrift som samisk näring och de utmaningar och konflikter som uppstår när den möter norsk näringspolitik och det statliga rättsväsendet.